Visst finns det många prestigefulla konstutbildningar i Frankrike och andra länder, men även Sverige kan erbjuda aspirerande konstnärer konstutbildningar i hög klass på de många konstskolor som finns i landet. Det går till exempel inte att nämna ”konst” och ”Sverige” i samma mening utan att komma att tänka på Konstfack, konst- och designhögskolan i Stockholm som grundades redan 1844. Här studerar idag runt 900 elever olika typer av konst och hantverk. På Konstfack finns nämligen mycket mer än ”bara” konst – skolan har hela sju olika kandidatprogram, varav ett har konst som inriktning. De andra inriktningarna är textil, grafisk formgivning och illustration, industridesign, inredningsarkitektur och möbeldesign, keramik och glas samt ädellab.
En annan konstutbildning med högt anseende i Sverige är Kungliga Konsthögskolans femåriga program i fri konst. Programmets fokus är studenternas egna konstnärliga arbete och reflektioner kring detta samt kring den ”samtida konstproduktionens gränser”. Tanken med studierna är att eleverna ska utveckla och förbättra sin analytiska förmåga, sin kreativitet och sin tolkningsförmåga, för att förbereda dem inför framtida konstnärliga arbeten. Studiegången byggs till stor del upp av eleverna själva, eftersom den utgår från deras eget arbete. Kungliga konsthögskolans lokaler ligger på Skeppsholmen, och skolan har långa anor på så sätt att den har sitt ursprung i Kungliga Akademien för de fria konsterna som Gustav III grundade på 1700-talet. Det var dock inte förrän år 1978 som Konsthögskolan skildes från Konstakademien, och således blev en fristående högskola.
Ett annat känt namn inom konstutbildningsvärlden i Sverige är Akademin Valand. Denna akademi är egentligen en del av den Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet, och här studerar man bland annat konst, foto och film. Även denna skola har fina anor, då dess ursprung ligger i Göteborgs Musei Ritskola, grundad år 1865. Skolans nuvarande namn kommer sig av att den under lång tid låg i Valandhuset – namnet på skolan i folkmun var länge Valands målarskola. Det var dock inte förrän år 1951 som Valand blev en del av skolans officiella namn. Idag har Akademin Valand utbildningar inom fyra olika områden, som går att läsa både på kandidatnivå och masternivå: film, fotografi, fri konst och litterär gestaltning.
Slutligen kan Konsthögskolan i Umeå nämnas som exempel på de många konstutbildningar som finns i Sverige. Den är en del av Umeå universitet, och är förhållandevis ny jämfört med de andra skolorna som tagits upp här, eftersom den grundades år 1987. Här kan man läsa ett kandidatprogram i fri konst som kan byggas på med ett tvåårigt masterprogram i fri konst.
Konstutbildningar skiljer sig från många andra konstutbildningar på det sättet att behörighetskraven och intagningskraven nästan helt är baserade på arbetsprover och intervjuer, snarare än betyg och högskoleprovet. För det femåriga programmet vid Kungliga Konsthögskolan behövs till exempel grundläggande behörighet, men till och med det är förhandlingsbart om skolan bedömer att man har förutsättningarna som krävs för att klara utbildningen och tillräcklig konstnärlig förmåga. Vilka av de ansökande som antas till utbildningen baseras sedan helt på en bedömning som en antagningsnämnd gör, som består av handledande professorer i fri konst, en extern ledamot, adjunkter eller lektorer och studenter. När man ansöker till en konstutbildning har man med andra ord ingen glädje av att ha gjort högskoleprovet. Högskoleprovet är däremot essentiellt till landets alla övriga högskole- och universitetsutbildningar, varför man ska gå in på Hpguiden.se om man planerar att ansöka till en utbildning. Där hittar man nämligen mängder av resurser som kan hjälpa en att prestera bra på provet, och därmed öka ens chanser att bli antagen.